UNRWA och Hamas: anklagelser, utredningar och bevisens gränser
2026-10-28 · Svenska · 1106 words
Varför frågan måste undersökas noggrant
Förhållandet mellan UNRWA och Hamas är en av de mest omstridda frågorna om det humanitära arbetet i Gaza. En seriös redogörelse behöver skilja mellan flera olika påståenden. En enskild anställd kan ha haft anknytning till en väpnad rörelse, en annan kan personligen ha deltagit i våld, en väpnad grupp kan ha utnyttjat en hjälporganisations byggnad och organisationens ledning kan eventuellt ha känt till eller godkänt verksamheten. Det handlar om olika frågor med skilda beviskrav. Belägg mot en individ innebär inte automatiskt ansvar för hela organisationen. Samtidigt måste även allvarliga uppgifter om enskilda anställda behandlas öppet, trots organisationens humanitära uppdrag.
UNRWA:s uppdrag och Hamas ställning
FN:s generalförsamling skapade UNRWA år 1949 för att bistå palestinska flyktingar. Organisationen tillhandahåller bland annat undervisning, grundläggande hälsovård, nödhjälp och sociala tjänster i Gaza, på Västbanken, i Jordanien, Libanon och Syrien. En stor del av personalen är lokalt anställd. Hamas är en palestinsk islamistisk politisk och väpnad rörelse som har utövat makt i Gaza sedan 2007. Hamas deltog i attackerna mot Israel den 7 oktober 2023. EU och USA klassificerar Hamas som en terroristorganisation. UNRWA är däremot en självständig FN-organisation med ett humanitärt mandat. Dessa roller får inte blandas ihop när man diskuterar enskilda misstänkta medarbetare.
De israeliska anklagelserna 2024
Efter attackerna den 7 oktober lämnade israeliska myndigheter uppgifter till FN om misstänkt inblandning från anställda vid UNRWA. I januari 2024 beskrev CNN ett israeliskt underrättelsesammandrag. Där fanns anklagelser om medverkan till kidnappningar, logistiskt stöd och deltagande i anfallet. CNN betonade samtidigt att redaktionen inte hade sett det bakomliggande underrättelsematerialet och inte självständigt kunde bekräfta påståendena om de enskilda personerna. Detta förbehåll är avgörande. Att en regering överlämnar en sammanställning betyder inte att varje påstående redan har prövats av en oberoende instans. Reuters och BBC rapporterade också om anklagelserna och deras internationella konsekvenser.

Resultaten från FN:s interna granskning
FN:s kontor för intern tillsyn, OIOS, utredde anklagelser mot sammanlagt nitton UNRWA-anställda. Resultaten offentliggjordes den 5 augusti 2024. I ett fall saknades stödjande bevisning helt, och i nio andra fall var underlaget otillräckligt. För de återstående nio personerna tydde uppgifterna på att de kan ha deltagit i attackerna. UNRWA meddelade att deras anställningar skulle avslutas. Detta är ett allvarligt resultat som bör redovisas tydligt. Det är dock inte detsamma som att en brottmålsdomstol har dömt varje misstänkt. Utredningen konstaterade inte heller att hela FN-organet deltog i våldet eller planerade angreppet.
Ytterligare amerikanska utredningsuppgifter
I april 2025 publicerade USAID:s generalinspektör en sammanfattning av en egen undersökning. Myndigheten uppgav att självständigt insamlad bevisning knöt tre nuvarande eller tidigare UNRWA-anställda till attackerna den 7 oktober. Ytterligare fjorton nuvarande eller tidigare anställda kopplades enligt rapporten till Hamas. Uppgifterna är viktiga för säkerhetskontroll och ansvarsutkrävande. Samtidigt är en offentlig sammanfattning inte likvärdig med ett komplett underlag för varje individ. Siffror från separata undersökningar kan avse samma människor eller använda olika definitioner av anknytning. Det vore därför missvisande att helt enkelt addera antalen och presentera dem som ett nytt fastslaget totalvärde.
Tunnlar och hjälporganisationens lokaler
Israels försvarsmakt uppgav i februari 2024 att en Hamas-tunnel hittats under UNRWA:s huvudkontor i Gaza stad. IDF rapporterade även vapen i byggnaden och tekniska förbindelser till underjordisk infrastruktur. I juli 2024 beskrev militären strider i ett område som tidigare använts av UNRWA. Dessa rapporter är viktiga förstahandskällor till den israeliska militärens påståenden. Men en källa från en krigförande part måste beskrivas som just en sådan källa. Förekomsten av en tunnel kan inte utan ytterligare bevis fastställa att ledningen kände till den eller godkände dess användning. Frågor om kunskap, kontroll och ansvar kräver särskild utredning.
Den oberoende Colonna-rapporten
FN tillsatte en separat granskning av UNRWA:s neutralitetsrutiner under ledning av Frankrikes tidigare utrikesminister Catherine Colonna. Rapporten i april 2024 handlade om personalprövning, förvaltning, undervisningsmaterial, offentliga uttalanden och skyddet av lokaler. Granskarna beskrev UNRWA:s system för neutralitet som förhållandevis utvecklat jämfört med liknande organisationer. Samtidigt dokumenterade de svagheter och föreslog förbättringar. Dit hörde politiska uttalanden från vissa anställda, problematiska skoltexter och politiserade personalorganisationer. Granskningen var inte en brottsutredning om 7 oktober. Att regler finns innebär inte att de alltid följs; brister i reglernas tillämpning bevisar heller inte automatiskt ett organisatoriskt samarbete med Hamas.
Internationella domstolens utlåtande
Den 22 oktober 2025 avgav Internationella domstolen ett rådgivande yttrande om Israels förpliktelser gentemot FN och humanitära verksamheter i de ockuperade palestinska områdena. Domstolen bedömde att den tillgängliga informationen inte räckte för att visa att UNRWA som organisation saknade opartiskhet. Den ansåg inte heller att Israel hade styrkt anklagelsen om att en betydande del av personalen tillhörde Hamas eller andra väpnade grupper. Domstolen tog uttryckligen hänsyn till de nio uppsagda medarbetarna, men fann inte att deras möjliga deltagande i attacken avgjorde frågan om hela organisationens opartiskhet. Detta friar inte automatiskt varje enskild individ från ansvar.

Lagar och diplomatiska motsättningar
I oktober 2024 antog Israels parlament lagar som begränsade UNRWA:s verksamhet i Israel och myndigheternas kontakter med organisationen. De centrala begränsningarna började gälla i januari 2025. Israel hänvisade till säkerhet och påstådd infiltration. FN och flera regeringar varnade för att beslutet kunde skada möjligheten att ge stöd till civila. I december 2025 skärptes lagstiftningen, bland annat när det gäller tillgång till samhällstjänster och rättsliga privilegier. Frågan är därför inte bara en tvist om underrättelseuppgifter. Den handlar även om internationell rätt, humanitär försörjning och vem som får ansvara för hjälpinsatser.
Civila måste skyddas
Befolkningen i Gaza behöver hälsovård, skydd, undervisning, vatten och hygien. I en brittisk regeringsanalys från september 2026 beskrevs hur omkring elvatusen UNRWA-anställda fortsatte att ge tjänster trots omfattande begränsningar. Barn och familjer som tar emot hjälp bär inget kollektivt ansvar för handlingar som enskilda medarbetare kan ha begått. Samtidigt måste lidandet för israeliska civila och gisslan erkännas. Det bör gå att kombinera säkerhetskontroller, oberoende insyn och sanktioner mot skyldiga med en fortsatt tillgång till nödvändigt stöd. Humanitära behov upphör inte när en institution blir föremål för granskning.
Hur uppgifter bör kontrolleras
I debatten förekommer stora uppskattningar av hur många anställda som kan ha anknytning till Hamas. Ordet anknytning kan dock betyda medlemskap, politisk sympati, släktrelationer, en underrättelseuppgift eller direkt deltagande i våld. Det är skilda kategorier. För varje siffra bör läsaren fråga vem som sammanställde materialet, vilka definitioner som användes och om oberoende kontroll finns. UNRWA har motsatt sig breda uppskattningar och uppgett att personalförteckningar regelbundet delats med myndigheter. Israel hävdar att mer omfattande underrättelseinformation finns. Reuters, CNN, BBC, israeliska medier, IDF, FN och Wikipedia behöver därför läsas kritiskt och i sitt sammanhang.
Slutsats
Det finns allvarliga fynd om misstänkt deltagande eller anknytning till Hamas bland vissa personer som arbetat för UNRWA. FN:s egen tillsyn och amerikanska inspektörer har redovisat specifika fall. Israel har även presenterat militära uppgifter om tunnlar och byggnader. Internationella domstolen fann däremot inte att det presenterade materialet styrkte bristande opartiskhet hos hela UNRWA. De två slutsatserna utesluter inte varandra. Ansvarsutkrävande kräver prövning av enskilda handlingar, skydd för bevis och vittnen samt fortsatta humanitära insatser. Ett korrekt svar måste kunna hålla flera olika bevisnivåer i huvudet samtidigt.
Källor och dokument
- UN / OIOS (5 Aug 2024)
- UN independent review (Apr 2024)
- International Court of Justice (22 Oct 2025)
- USAID OIG (14 Apr 2025)
- Israel Defense Forces (10 Feb 2024)
- Reuters (5 Aug 2024)
- CNN (30 Jan 2024)
- BBC News (5 Aug 2024)
- The Times of Israel (5 Aug 2024)
- Wikipedia (background)
- UK Government (Sept 2026)
- US Library of Congress (Jan 2026)
